Kan det vara könsmognad?
Igår kväll när vi va ute och gick så mötte vi på avstånd en hund och Pascal drog och ville dit som vanligt. Inga konstigheter där inte. Det konstiga börjde när vi försökt ta oss därifrån ett tag och den andra hunden hade försvunnit. Pascal fortsatte dra ditåt och gnällde och pep och va allmänt bedövad. De slutade med att vi fick bära honom en bra bit. Sen smart som han är så började han dra så vi skulle komma runt och komma tillbaka till samma ställe. Vi misstänkte detta men de blev tydligt när vi väl kommit till sista stället att svänga av åt det hållet och vi skulle åt andra. Då började de pipas och vägras gå igen. Ja så de blev att bära honom hem den sista biten för att få hem honom över huvud taget.
När vi kom hem så fortsatte han gnälla och sprang mot dörren. Jag som inte varit med om detta tänkt att han kanske behövde gå på toa. Han hade trotts allt varit lite lös i magen. Så ut igen och ställde oss på gräsmattan men endast gny och gnäll och ville inte gå in igen. Men in blev det och sen höll han på och pep och gnällde hela kvällen tills vi gick på kvällspromenaden. Vid det laget hade både husse och jag bestämt oss för att vi får gå tillbaka dit och visa att hunden inte fanns kvar.
Så vi gick ditåt och visst är Pascals koppelgående inte perfekt men här va de draghund hela vägen tills han tappade bort vägen lite och blev stirrig och fatta inte hur han skulle ta sig vidare. Men så kom vi fram och Pascal stannade på exakt samma ställe som denna mystiska hund varit på och nosade och slickade på marken. Han nosade runt och när vi va påväg bort vägrade han igen.
I sådana här tillfällen funkar inte godis och leksaker. Inget va intresant och vi höll på att tappa tålamodet. Så helt plötsligt när husse höll i kopplet så sprang jag iväg hemmåt. Kom inte jätte långt eftersom jag har värdens förkylning men det gjorde tricket. Pascal efter med husse i andra änden av kopplet. När han kom ikapp så gick han jätte fint och sökte mattes kontakt en stund. Innan han stannade igen men denna gången gick det att få med honom. Sen blev det lättare och lättare.
Vi har våra misstankar om att Pascal kommit i könsmognad ordentligt nu och denna mystiska hund var antagligen en löptik. Inte omöjligt i höglöp med tanke på Pascals reaktion. Detta är den enda anledningen jag kan se till hans mystiska beteende. Idag har han betett sig konstigt och velat dit igen men inte med samma intensivitet som igår. Om det är som jag misstänker så har vi mycket jobb framför oss för att få honom att lyssna runt löptikar i framtiden.
Tassen har läkt jätte bra och han verkar inte ha några problem alls längre. Men vi fortsätter att tvätta med vatten efter varje promenad för säkerhets skull.
