Life Of Pascal

Pascal och jag har en mysstund i soffan efter denna intensiva helg. 

 

Vi har varit på 60 års kalas, fått springa lös i slottskogen busat med andra hundar, åkt en mass bil, träffat små barn och helgen avslutades med unghundskurs och sedan lite bus med Kerstin en kompis bichon havanais. Jätte fin gammal dam som tycker att Pascal ska veta sin plats och säger ifrån men Pascal synar hennes bluff. Det är bara tillsägningar i luften och inga riktiga bett vilket han förstått. 

 

Gårdagens unghundskurs gick faktiskt riktigt bra. Jag kan säga att jag va rätt nervös innan eftersom Pascal inte direkt hade någon lust att jobba med mig första gången vi va där. Och efter att ha åkt i bilen hela dagen och ratat grillad kyckling samt att han ratade leksakerna när vi kom fram. Det va inte direkt en jätte bra början på kurstillfället. Men sen fick vi låna en boll som fick Pascal att fokuser en stund. Och är det inte lite konstigt att jag som matte har två sorters godis och grillad kyckling med mig och allt ratas och sen kommer hundinstruktören med ett annat godis som Pascal inte brukar va så glad i och de godiset älskar han? Jag fick en näve av instuktören och då funkade de ett litet tag. Sen ville Pascal ha de vanliga godiset igen och ratade de som funkat innan. Ojoj hur ska matte hinna med i svängarna?

 

Men Det gick mycket bättre med träningen trotts mecket med belöningarna. Han gjorde jätte bra ifrån sig när vi skulle lägga hundarna och gå in mot mitten medan hunden låg kvar. Och jag fick i hemläxa att börja lära mig lita på Pascal när vi tränar. Så vi får ut och träna på att ligga kvar så matte vet att hon kan vända ryggen till och Pascal kommer ligga kvar när hon vänder sig igen. Instruktören sa också att han va väldigt fokuserad och gillar att arbeta med mig. Det värmer hjärtat att höra det nu när man vissa dagar vill slita håret av sig för att han inte lyssnar. Min duktiga lilla vovve!